PERSONER
Hur ska eleverna arbeta med läroboken i historia? Ett förslag är att de ska sammanfatta ett avsnitt i läroboken, till exempel franska revolutionen, de puniska krigen eller den mellersta tidsåldern i Egyptens historia. Avsnittet de sammanfattar bör vara några sidor långt och de ska inte använda andra källor. Om de har frågor om något ska de skriva ner dem för att besvara dem vid ett senare tillfälle. Sammanfattningen bör vara väldigt kort och komprimerad. Förslag är att du samarbetar med svenskläraren för denna övning.
​
Syftet med denna övning är att de ska sålla fram det viktiga i en informationstext samt upptäcka att det alltid utelämnas vissa aspekter. Dessutom lär de få relativt djup information om det avsnitt de sammanfattar. Jag förslår att den placeras i början av ett område, på så vis är alla förberedda och har mer eller mindre samma förkunskaper i ämnet. Det kan även fungera väl som avslutning för ett område, då kanske de kan ställa fler frågor till texten.
5. Läroboksarbete
Vad passar bättre än att låta eleverna spela upp en teater till teaterkungens ära? Den jag tänker på är självklart Gustav III. Dela in eleverna i lagom stora grupper och ge dem ett ämne som var aktuellt under Gustav IIIs tid. Det kan vara hans revolution, död, levnadsvillkor eller något annat du tycker passar. Varje grupp ska sedan ta reda på den fakta som krävs och sedan spela upp det som en teater inför resten av klassen. Teatern bör inte vara längre än 10 minuter och ska följas av en förklaring där de kort förklarar vad de spelat upp. Har de till exempel spelat upp mordet på Gustav III kan några det till exempel vara på sin plats att berätta vem mördaren var och varför kungen sköts.
​
Syftet med denna övning är att göra historien levande. Det ställer även en del krav på eleverna vad gäller informationssökande och bedömning av vad som är relevant. De bör även lämna in något skriftligt, kanske en skriftlig reflektion över de andra gruppernas framförande?
1. Teaterkungen
Låt eleverna, i grupper om 3-5 elever, utforma intervjufrågor till individer som är över 70 år gamla. Frågorna ska röra deras ungdomsår/när de var unga vuxna. Frågorna ska vara inriktade på levnadsvillkor och -vanor. Hur var det att växa upp på den tiden? Frågorna skrivs ner och lämnas in för ett dubbelkontroll så att de är relevanta och verklighetstrogna. Nästa lektion ska frågorna nämligen ställas till sagd åldersgrupp. Detta kan antingen ske genom att de intervjuade kommer till skolan eller att eleverna åker till ålderdomshem (helst det senare). Under intervjun ska eleverna skriva ner stödord, alternativt även spela in samtalet.
​
Efter intervjun ska intervjusvaren bearbetas, förslagsvis till berättande texter (samarbete med svenskläraren kanske kan vara på sin plats?). De ska inte ha återgivit hela intervjun utan snarare berätta om den i stora drag. Denna text lämnas in för senare användning, frivilligt hur.
I nästa skede ska eleverna placeras i nya grupper där de får berätta vad "deras" informant upplevt. Har alla varit med om samma saker/upplevelser? Vad kan eleverna dra för slutsatser om levnadsvillkor på den tiden? Jämför även intervjusvaren med t.ex. lärobokens beskrivning av det årtal informanten berättade om. Skriv upp aspekter de funnit på tavlan. Dessa kan ni sedan fördjupa er i på andra sätt.
​
Syftet med denna övning är att levandegöra historien samt väcka reflektion över hur historia kan se ut. De ska även se hur den egna individens upplevelser är en del av den större bilden. Om informantsvaren skiljer sig åt kanske det beror på olika faktorer, t.ex. socioekonomiska, kön m.m.