SPRÅKLIG VARIATION & FÖRÄNDRING
Varför stavas stjärna "stj" när det snarare uttalas "sch"? Den frågan kan förklaras ganska enkelt, nämligen att det förr uttalades som det stavas. Den här övningen fokuserar snarare på nästa aspekt, nämligen huruvida det kommer att förändras med någon stavningsreform eller dylikt. Vad tror eleverna? Hur resonerar de? För att utföra denna uppgift krävs viss förkunskap (till exempel språkreformen 1906). En spännande fråga att diskutera är bland annat: vad skulle i så fall kunna vara där istället? en ny bokstavskombination eller en helt ny bokstav för alla "sje"-ljud? Det är inte helt omöjligt att här presentera de fonetiska tecknen för de olika sje-ljuden. Kanske är det ett alternativ? Stjärna är heller inte det enda ord som kan diskuteras i denna övning, utan även stjärt; sked; skänka; skildra; skiljas; skinka osv. Varför stavas det som det gör? Kommer vi att se någon förändring i hur det stavas? Och i så fall hur?
Jag föreslår att den först utförs i mindre grupper för att sedan diskuteras i helklass. Alternativt att det är en individuell, resonerande skriftlig inlämning. Eller varför inte både och? Gruppdiskussion som en katalysator för den egna åsikten och för att de ska kunna testa sina tankar innan de skriver ner den.
1. Stjärna och andra konstiga stavningar
2. Språkförändring
Språket förändras hela tiden, ibland är det mer tydligt än vid andra tillfällen. En gång då språket förändrades på ett väldigt konkret sätt var med språkreformen 1906. I denna övning får eleverna en text som publicerades innan språkreformen ägde rum. Förslagsvis är eleverna indelade i mindre grupper. Deras uppgift är nu att stryka under ställen där de ser att något har förändrats till idag. Dessa understrykningar kan vara många då det är mer än bara det som reformerades som ändrats på dryga 100 år. När eleverna är klara med texten, alternativt när tiden gått ut, ska den diskuteras i helklass. Ni stryker tillsammans under orden på så sätt att alla elever kan hänga med (till exempel kan en använda projektorn på whiteboard och sedan stryka under på whiteboarden). Det som ska vara i fokus i denna övning är de gamla stavningarna och böjningarna: dt -> t; f, fv, hv -> v; kommo -> kom (verbens pluralform försvann först 1945). Givetvis kommer många andra ord och frågor dyka upp - och de ska inte tystas ner. Nyfikenhet ska belönas.
Detta kan dels vara en övning i att lära sig förstå och tolka äldre texter men också som en del i att prata om språket som en levande del i vårat samhälle. Det är ett gyllene tillfälle för att prata om språkets olika förändringsmönster och VARFÖR språk förändras? Hur förändras språk? Diskussion kring språket i samhället - samhället i språket.
3. Nya ord på gamla företeelser
Vad händer när vi ändrar orden med vilka vi beskriver något som funnits i samhället länge? Till exempel att patienter blir klienter, hen börjar användas, dårhus blir psykiatrisk klinik samt städerska blir lokalvårdare, och så vidare.
Denna övning ska genomföras semiindividuellt. Eleverna ska stundom leta källor och tankar på internet, stundom ska de diskutera med varandra. När det är dags för vad är upp till läraren. Eleverna ska sedan skriva en individuell reflekterande text som är underbyggd av just dessa källor och diskussioner. Förslagsvis är detta något de jobbar med en längre tid och inte endast under en lektion.
Aspekter att reflektera över kan till exempel handla om verklighetsbild: skapar språket verkligheten eller tvärtom? Var börjar en språklig förändring? Och så vidare.
4. Varför heter det såpopera?
Varför heter saker som de gör? Varifrån kommer orden och hur har ords betydelse förändrats över tid? Denna övning är perfekt att slå ihop med historieundervisningen men kan även utföras endast inom svenskan.
Eleverna ska var och en ta ett ord och undersöka varifrån det kommer, vad det betyder och om det har betytt olika saker över tid. De ska även försöka sätta in det i en historisk kontext, till exempel var Frankrike ett land svenskar såg upp till, därför blev det många låneord från franskan just då.
Uppgiften ska presenteras muntligt med korta lektionspass á 5-10 minuter. Väljer lektionspass istället för tal/föredrag för att markera att de gärna får involvera sina klasskamrater i små övningar/diskussioner kring ämnet.
5. Lernias rikssvenska
2017 lanserade Lernia "den nya rikssvenskan" (tillgänglig: https://www2.lernia.se/om-lernia/rikssvenskan/). Under videon som publicerats på youtube.com (https://www.youtube.com/watch?v=hBTItgD2bwI) finns en hel del kommentarer. Eleverna ska välja tre av dessa kommentarer och i skriven text diskutera kommentarernas perspektiv och argument. De ska i sin text även formulera en svarskommentar som bemöter den första kommentaren på ett adekvat sätt. I sin diskussion ska de vända sig till minst två andra källor (till exempel Lernia eller andra som reagerat på projektet). Det är även önskvärt att de involverar det historiska perspektivet om språklig förändring/variation m.m.
Innan de börjar arbeta med kommentarerna ska de godkännas av dig. Har de valt kommentarer som "haha" ska de muntligt kunna motivera varför.
Syftet med den här övningen är att öva sin förmåga att se båda sidor i en diskussion. Samt att kunna formulera en adekvat svarskommentar utan personpåhopp eller dylikt.
6. Placera dialekten
Eleverna får en karta på Sverige och en numrerad lista med olika dialekter. Dialekterna står inte med namn utan de är skrivna så som de låter (t.ex. en mening som är skriven på skånska). De ska nu placera rätt dialekt på rätt plats i landet. När de fyllt i allt spelar läraren upp exempel på dialekterna som finns med. De får nu en chans att ändra sina svar.
Syftet med övningen är att se hur dialekter kan uttryckas i skrift samt synliggöra hur långt skriftspråket ibland kan vara det pratade språket.
7. Ordpar
Eleverna får en lista med ord. Listan är indelad i två spalter: formellt och informellt. De ska nu para ihop det informella ordet med sin formella synonym. När eleverna är klara görs uppgiften igen, fast i helklass och med tavlan som papper.
Syftet med denna övning är att öka elevernas formella vokabulär.
8. formellt/informellt
Eleverna delas in i par och får ett kuvert med pappersremsor. Remsorna är delar av två brev, ett informellt och ett formellt. Eleverna ska nu återskapa de två breven genom att para ihop rätt delar. När de är klara samlas tankar upp på tavlan. Vad har de hittat?
Syftet med övningen är att öppna upp för diskussionen formellt kontra informellt skrivsätt. Det är även en poäng i att de får upptäcka skillnader och likheter själva.