SKRIFTLIGT
1. ATT RIKTA SIN TEXT
Eleven ska här skriva en historia på olika sätt. Eleven ska nämligen rikta innehållet till olika mottagare – till exempel kompis, lärare, arbetsgivare, allmänheten och så vidare. Detta syftar till att visa för eleven att en använder olika språk i olika kontexter.
En vidare variant av den här övningen är att eleven ska skriva samma text men med olika stilgrepp – novell, insändare, sms, dialog, argumenterande och så vidare.
2. Den lärande dialogen
Eleven ska skriva en dialog där hen diskuterar kring ett ämne. Den ena parten i dialogen har som syfte att informera och lära den andra parten om ämnet i fråga. Den part som lär sig något ska ställa väl grundade och relevanta frågor. Båda parter ska driva samtalet framåt.
Syftet med den här övningen är att eleven får möjlighet att reproducera sin kunskap, det vill säga lära genom att lära ut. Detta sker samtidigt som eleven övar sig i att skriva skönlitterärt.
3. bild blir novell
Varje elev får en bild tilldelad till sig som hen ska använda som utgångspunkt för en novell. Bilden behöver inte vara uttryckligen nämnd i novellen med det bilden förmedlar ska vara synligt i skrift, eleven kommer alltså behöva tolka bilden först. Eleven får om hen vill välja en extra bild att komplettera den första med. Har en två bilder MÅSTE båda bilderna synas i novellen. Textens längd är förslagsvis ca 4 A4-sidor och bör sträcka sig över flera lektionstillfällen. När lektionen är slut ska eleverna lämna in sina texter, även om de inte är klara. Texterna får de tillbaka nästa lektion, då kompletterade med lärarens kommentarer. Detta för att ge eleverna aktiv feedback och för att undvika att de måste arbeta hemma.
Denna uppgift handlar, förutom om den litterära aspekten, om att tolka en bild och översätta det till text. Kort uttryck: olika språk och uttryckssätt.
4. berättelse av notis
Varje elev får/får välja varsin kort nyhetsartikel/tidningsnotis. Deras uppdrag är att utifrån denna artikel/notis skriva en berättelse baserad på några av personerna som är i eller strax utanför händelseförloppet som beskrivs. Om det till exempel finns en artikel om en tjuv blev tagen av polisen då tjuven var på väg att göra inbrott i en lägenhet. Berättelsen kan utgå från polisen, tjuven, lägenhetsinnehavaren, granne, eventuellt djur mm.
​
Detta är en övning då eleven får träna sig i att se saker ur en annan persons perspektiv. Som en fortsättning kan de skriva en till berättelse från samma artikel/notis fast ur ett annat perspektiv.
5. Banta texten
Eleverna får varsin text på ca 2 A4-sidor. Denna text ska halveras och bli 1 A4-sida. Det mest centrala ska fortfarande stå med och vara lika informativ/innehållsrik (beroende på text). Det ska INTE vara utformat som ett referat utan eleven ska skriva med egna ord. Inga hänvisningar ska göras. Texten kan vara vad som helst men det kan finnas en viss poäng med att det är en faktabokstext eller en egen text.
​
Övningens syfte är att medvetandegöra eleven vad som är viktigt i en text och vad som kan strykas. Det är även en övning i hur en skriver med kompakt språk. För att göra detta väl krävs att en har förstått texten. Denna övning finns även under rubriken LÄSFÖRSTÅELSE.
6. Textanalytisk text med fokus på Disposition
Detta individuella textanalytiska arbete ska skrivas över längre tid och lägger fokus både på innehåll och struktur. För er som har gymnasieelever skulle jag föreslå att detta arbete utförs redan i årskurs ett eller två då den kan lägga grunden var senare samtal om och arbete med skrivna texter (samt förberedande för gymnasiearbetet). Hur många lektioner du behöver för detta beror givetvis på klassen men tanken är att du varannan lektion ska gå igenom en ny punkt av dispositionen och låta eleverna arbeta med det. Det vill säga lägga en stadig grund för att kunna automatisera dispositionsarbetet med texter. De bör ha något att skriva om, förslagsvis en novell/bok de läst och ska analysera djupare (därav textanalytisk). Det är således även en bra övning för att läsförståelsen. Mellan varje lektion läser läraren det eleven skrivit och lämnar kommentarer som både visar vad eleven behöver förbättra men även vilka styrkor som finns. Denna planering bygger på lektioner som är 60-70 minuter långa.
Lektion 1: Syfte och frågeställning (efter förklaring av uppgift och upplägg med samtliga punkter). Förklara vad det är och hur det kan se ut; vilka frågor och syften en som forskar nära texter brukar använda sig av. Låt dem sedan skriva resten av lektionen. Texten de skrivit lämnas in till läraren.
​
Lektion 2: Bearbetning av syfte och frågeställning. Ha en snabb repetition där eleverna blir påminda om hur syfte och frågeställning ska se ut. Gå även igenom språkliga fadäser som hittats i elevernas texter, t.ex dom, medans, styckeindelning etc. Låt dem sedan arbeta med sina texter utifrån kommentarerna du lämnat.
​
Lektion 3: Bakgrund. Vad ska en bra bakgrund innehålla? Hur ska det höra ihop med syfte och frågeställning? Arbeta som under lektion 1.
Lektion 4: Bearbetning av bakgrunden. Arbeta som under lektion 2.
​
Fortsätt arbeta såhär tills ni kommit igenom alla punkter i dispositionen som förklarades i lektion 1. Observera att jag inte har inledningen som första lektion, i min hjärna är den sist. Detta för att inledningen för många är lättast att skriva sist, när arbetet är klart.
Om det uppstår oklarheter så får planeringen givetvis ändras under arbetets gång.
När hela uppsatsen är skriven ska de korrekturläsa varandras och ställa frågor till varandra (det är bra om ni även har en lektion för hur responsen ska se ut innan de delar ut den till varandra). Sedan ska eleverna få tillbaka sina texter och lösa de frågor som dykt upp samt redigera det sista. Nu är arbetet klart! Bra jobbat, dina elever har just gjort genomfört en textanalytisk uppsats!
7. Black out poetry
Skriva dikter, typ. Black out poetry är ett lite annorlunda arbetssätt än att sätta sig med en penna och ett tomt papper. Här börjar eleven med en hel text samt en svart markeringspenna som kan ta bort oönskade ord.
​
Varje elev får en text, till exempel en kort nyhetsartikel eller en sida från en bok. De ska nu stryka över ord de inte vill ha. de ord som sedan är synliga skapar en dikt. Dikten lämnas sedan in till läraren, den ska dock inte bedömas utan snarare diskuteras kring hur eleven tänkt och vad hen vill förmedla samt hur du som lärare tolkar den.
8. händelseförlopp i föremål
Varje elev får en lista med 10 föremål som de ska skriva en novell från. Fyra av föremålen är obligatoriska att ha med. Dessa är markerade och ska även vara ett visst nummer i ordningen. Utöver dessa fyra ska de välja minst tre stycken som de placerar i vilken ordning de vill. De ska alltså ha med minst sju föremål.
​
Exempel (O=obligatoriskt föremål. Nr avser på vilken plats föremålet ska vara i listan.)
Sten (O, nr 1)
Sax
Påse
Låda
Kryddburk (O, nr 4)
Ring
Lampa
Kaktus (O, nr 6)
Tändare (O, nr 7)
Anteckningsbok
​
Uppgiften är nu att skriva en novell där dessa föremål spelar en central roll i handlingsförloppet. Inspiration till denna övning är Per Nilssons "Hjärtans fröjd".
9. Fly citaten!
Eleverna får en utredande text där skribenten använt 2-3 källor och i huvudsak citat (istället för referat). Elevernas uppgift nu är att omformulera texten så att den säger samma sak men utan citat. Uppgiften utförs individuellt.
​
Denna övning är för att träna på referatskrivning.
10. Bearbetning av egen text
Eleverna får tillbaka text de skrivit vid ett annat tillfälle för att omformulera den så att den passar till ett annat språkligt sammanhang. Till exempel kan de skriva om en formell texttyp så att den blir informell, ändra längd och svårighetsgrad. Eller varför inte göra en novell till ett reportage, en artikel till en dikt? Huvudsak är att kärnan i texten, budskapet/syftet, finns kvar.
​
Syftet med denna övning är att uttrycka samma sak på många olika sätt utan att ändra textens kärna.
11. Reflexiv talbearbetning
Eleven ska ha framfört ett tal för att denna uppgift ska fungera. Det som ska genomföras nu är en reflekterande text där eleven reflekterar över de val hen behövt göra. Reflektionen ska bygga på ett antal frågor, t.ex:
Vad var du tvungen att ta bort? Varför valde du bort just det? Hur hade talet blivit annorlunda om du gjort andra val? Texten ska vara självreflexiv.
​
Syftet med denna övning är att arbeta vidare med elevens tal på ett syftesmedvetet sätt. Förhoppningsvis bidrar övningen till ökad medvetenhet kring urvalsprocessen och hur det kan påverka ett syfte. Passar nog bäst efter ett argumenterande tal.
12. Det bästa referatet
Börja med att gå igenom kriterier för bra referat. Kriterierna ska skrivas upp på tavlan (eller finnas i en power point) så att eleverna kan kika på dessa när de utför övningen. Efter genomgången får eleverna vars två texter. Texterna är referat av något slag som ser lika dana ut, förutom en aspekt: i den ena är referattekniken felaktig/mindre välfungerande och i den andra är referattekniken rätt/välfungerande. De ska nu diskutera i par kring vilken teknik som fungerar bäst och varför. Till sin hjälp har de de kriterier för referat som skrevs upp på tavlan innan de fick texterna. Samla sedan ihop tankarna i helklass.
13. Vad är en bra text?
Dela in klassen i grupper så jämnt det bara går. Har du fyra grupper bör det vara fyra person i varje grupp. Blir det allt för svårt räcker det med att de sitter i par. Varje grupp/par får nu texter av något slag så att alla elever har vars en kopia av texten (novell, brev, dikt, personligt brev, artikel osv.). Kriterierna för vad som är en bra sådan text ska finnas tillgängliga för eleverna. I sina grupper/par ska de nu diskutera vad som är bra med texten och vad som fungerar mindre bra. De ska även motivera sina åsikter. De ska markera och kommentera i texten.
​
När detta är gjort ska eleverna byta grupper/par så att ingen är med någon de redan varit med (igen, så långt det går). De ska nu med hjälp av sina markeringar och kommentarer diskutera texten igen. Har de samma åsikter om vad som är bra/mindre bra? Kan de komma överens om hur en text av detta slag ska se ut? Tycker de likadant om språket? Samla sedan in elevernas tankar i en helklassdiskussion. Har någon ändrat åsikt?
​
Syftet med denna övning är att diskutera texter och hur olika de kan uppfattas/tolkas samt att analysera hur en text kan se ut inför att de ska skriva en egen text av samma slag.
14. Retoriska grepp
Varje elev får en tidningsartikel. I denna artikel ska de markera retoriska grepp. Varje markering får en siffra. På ett annat papper skriver de ned siffran efterföljt av namn på det retoriska greppet, dess funktion samt hur väl det lyckades enligt eleven. Detta lämnas sedan in till läraren.
​
Syftet med uppgiften är att eleverna ska se hur retoriska grepp kan fungera i skrift, värdera deras effekt samt öka medvetenhet kring hur de själva kan använda greppen. För läraren är det ett bra sätt att se om eleverna har förstått hur retoriska grepp fungerar i text.
​
Ps. Denna övning kan även med fördel göras på talmanus eller dylikt (t.ex. filmade/inspelade tal) inför att de ska hålla egna tal.