KÄLLKRITIK
1. April, arpil
Dela in eleverna i grupper om ca 3. Varje grupp får vars två korta artiklar, bägge ska ha varit publicerade i en välkänd tidskrift eller nyhetssida på internet (gärna i samma källa). Den ena artikeln ska dock vara ett april-skämt (eller bevisat "fejk"). Att så är fallet får eleverna dock inte reda på först. Varje artikel ska analyseras med källkritiska redskap som om de vore "äkta". När de diskuterat ett tag tas diskussionen upp i helklass om de olika artiklarna. När diskussionen pågått ett tag berättar du att den ena är fejk. Åter diskussion i de små grupperna där de ska bedöma vilken som är fejk. Sedan diskuterar ni åter i helklass. Efter diskussion berättar du vilken som var fejk. Alla diskussioner ska underbyggas med källkritiska argument.
Syftet med övningen är att de ska få diskutera utifrån källkritiska principer samt testa sina kunskaper i att avslöja det som inte är vad det påstår sig vara. De får även vetskap om att bara för att det står i en betrodd källa betyder det inte att det är sant/relevant/objektivt mm. Övningen kan falla ganska platt om de redan vid första diskussionstillfället förstår att någon av artiklarna är ett skämt. Därför kan det vara bra att ha fler artiklar/uppgifter nära till hands. Det kan dock bli en givande diskussion om eleven listar ut detta "för tidigt". Det är även en härlig självförtroendeboost om en genomskådar övningen/löser övningen snabbare än vad läraren hade i åtanke.
2. Subjektiv fakta
Eleverna delges en lista med konkret fakta i ett ämne, personbiografi eller händelseförlopp. Faktan ska presenteras utan någon tolkning från din sida, så långt det nu är möjligt. Elevernas uppgift är nu att sätta ihop händelseförloppet så att det blir en löpande text. Varje elevs text kommer att se annorlunda ut, vilket är meningen. Vissa elever kanske väljer bort aspekter som de inte anser vara viktiga, andra kanske betonar just dem. Sätt dem sedan i större grupper och låt dem diskutera sina olika lösningar.
Syftet med denna övning är att medvetandegöra eleverna om att tolkning av fakta alltid är subjektiv. Vi kan också nämna urvalsproblematik (som vi lärare ständigt möter) och hur tidningar, nyhetssidor mm. jobbar.
Jag har inte testat denna övning och jag är osäker på hur den skulle fungera, om den skulle göra det. Om du testar den får du väldigt gärna höra av dig och berätta hur det gick! Tryck här för att skicka ett mejl.
3. Perspektiv
Ådalskravallerna 1931. Denna händelse skrevs det mycket om i samtida tidning - men från olika perspektiv. Det är således ett ypperligt material för att diskutera perspektiv i historisk kontext (och även samtida kontext). I denna övning får varje elev en av texterna att läsa och analysera på egen hand. Detta resulterar i att vissa elever har ur ett perspekitv medan andra elever har ur ett annat. När de har fått spendera lite tid med artikeln (ca 10 minuter) ska de diskuteras kort i helklass. Diskussionen ska vara ganska saklig: händelseförloppet ska utredas, vem sköt och varför, vems är felet osv. Det kommer då bli tydligt att de har olika artiklar eftersom den ena sidan hyllar poliserna/militären medan andra sidan tar folkets sida. Efter helklassdiskussion får de läsa den andra artikeln också, den med det andra perspektivet.
Syftet med denna övning är att påvisa hur olika händelseförlopp och vem som är förövare/offer kan vara beroende av perspektiv. Alla sidor har två mynt.
4. Sökmotorer
Denna övning kräver att eleverna har en telefon med internetåtkomst, alternativt en personlig dator. Alla elever ska öppna sin webbläsare och skriva in ett sökord bestämt av läraren. De fem översta resultaten ska skrivas av enligt följande: rubrik, hemsida, plats i ordningen. annonser markeras med (annons). Förhoppningsvis får eleverna upp olika sökresultat/annonser. Resultatet ska nu diskuteras i grupper om 3-5 elever. Frågor att diskutera kan vara: varför får vi olika/lika resultat? Hur fungerar sökmotorernas algoritmer och hur påverkar det mig? Vad skulle hända om vi går in på en hemsida många olika gånger och sedan söker på samma ord igen, och varför är det så?
Efter att de diskuterat i grupp är det bra om det antingen mynnar ut i en helklassdiskussion. Det är även bra om läraren kan samla in alla avskrivna svar för att se hur stora skillnaderna har blivit och eventuellt återkomma till övningen en tid senare (när deras sökmotorer fått mer information om elevernas internetvanor).
Syftet med övningen är att öka medvetenhet och kritiskt förhållningssätt till sökmotorer och deras algoritmer.
5. Vad säger artikeln?
Eleverna ska leta upp och stolpa upp varsin debattartikel (alternativt får de en artikel av läraren). Innan de börjar arbetet ska de skriva ner kort varför de har valt artikeln och vad de tycker om den. Sedan ska de i punktform skriva vad som är artikelns tes, argument, motargument och syfte. De ska sedan bemöta artikeln och dess argument med annan litteratur. Hur väl håller argumenten? Hur skulle det bli om det blev som artikelns skribent vill? Vilka värderingar är synliga? Dessa svar skrivs ner i punktform (alternativt för att i ett senare skede vidarearbetas till en egen debattartikel). De får gärna smycka ut med fler motargument. Efter detta ska de igen skriva vad de tycker om artikeln. Höll den? Har den fortfarande effekt på dig?
Syftet med den här övningen är att analysera och utreda en debattartikel - hur mycket stämmer egentligen? Det ska även öva eleverna i att se förbi ett övertygande språk och bra formuleringar och se vad som egentligen sägs.
6. Tidningsskapande
Låt eleverna ansvara för en skoltidning som ges ut en gång i månaden. I denna tidning ska det finnas nyhetsartiklar, debattartiklar och något roligt t.ex. serier/korsord/sudoku. Detta är med fördel ett samarbete med andra svensklärare på skolan så att olika klasser ansvarar för olika månader. Arbetet ska utföras liknande en nyhetsredaktion där olika personer har olika roller. Läraren är förläggaren. Arbetena kan utföras individuellt eller i par och ska presenteras för förläggaren i tid innan "tryckning". Tidningen ska sedan tryckas och distribueras på skolan.
Syftet med denna uppgift är att sprida allmänbildning till de som INTE arbetar med tidningen. För de som arbetar med tidningen utvecklas insynen i vilka beslut en reporter måste ta - vilka nyheter ska med? vilka perspektiv är intressanta? osv. Det är även meningsfullt att skapa något med ett tydligt syfte. Eleverna har även ett tydligt ansvar.
